lenasnyaliv.blogg.se

Jag har varit på rymmen några dagar och besökt "gamla" vänner. Förra året var jag ju i Frankrike på kurs - privat, alltså enda eleven. Janet var lärare och Daniel fixade maten - en helt fantastisk kombination. Vi blev väldigt bra vänner, även om kommunikationen var knackig från mitt håll, och Janet och jag fick nästan lite systerkänsla. Under året som gått har de flyttat tillbaka till Provence och nu var det dags för återträff. De bor runt 40 mil bort, men det är ju inga problem för en luttrad förare som jag. Vet inte hur många gånger jag kört den sträckan sedan jag flyttade till Stockholm för tre år sedan. Jag kom fram lagom till lunch och fick sätta mig vid dukat bord. Lyx!!! Inte så ofta det händer.

Byn de bor i är en typisk liten bergsby med, naturligtvis, resterna av ett gammalt slott och mysiga gränder, gamla stenhus och en liiiiten marknad. Härliga utflykter i dagarna två blev det. Ena dagen till Saint-Maximin-la-Sainte-Baume, där vi bland annat besökte den fantastiska basilikan Sainte-Marie-Madeleine (instämmer, det är långa namn!). Vi åkte även förbi ett slott som faktiskt inte är ruiner utan fortfarande bebott. Tyvärr var det lite för sent på dagen för en rundvandring. Det får bli en annan gång. 

Fantastisk höjd och akustik i basilikan Sainte-Marie-Madeleine 

 

Picknick-utsikt!

Huset i mitten lär ha varit Oliver Hardy´s (Helan och Halvan ni vet). Snacka om fantastiskt läge!

På lördag eftermiddag satte jag mig bakom ratten igen. Lite lugnare trafik idag eftersom det var lördag eftermiddag och inte lika många långtradare på vägen. Kustvägen från Spanien och norrut är ju av naturliga skäl väldigt tungt belastad men det är trefiligt i stort hela tiden, så det flyter ändå på rätt bra, om än lite fort. 130 km tillåtet.

Man kan tala om stor kontrast, Rivieran kontra Couiza. Janets och Daniels hus kontra mitt lilla kryp-in.
Couiza är litet. Det är svårt att få ihop en långpromenad här. Det blir liksom aldrig mer än 5.000 steg hur jag än går. Jag bor i stort sett i mitten av byn, som alltså är den gamla delen. En salig blandning av småcharmigt och riktigt sunkigt. Har sett några hus som är till salu som jag har svårt att tro att någon ens skulle vilja gå in i. Sedan har det byggts en del runtom som är lite fräschare och modernare, men, det beror ju på vad man jämför med.

Här finns naturligtvis ett gammalt slott, och det är omgjort till tjusigt hotell. Inget för en fattig pensionär dock som ni kan se.....

https://www.chateau-des-ducs.com/fr/hotel-restaurant-carcassonne?utm_source=google&utm_medium=organic&utm_campaign=mybusiness

Det finns en matbutik modell större, ett par kaféer, fyra restauranger, några frisersalonger, bageri naturligtvis, några andra mindre mataffärer. En blomsteraffär och en tobaksaffär. Eftersom Couiza är så litet så ligger allt typ - "runt hörnet". Det tar inte många minuter att gå till någon av dessa butiker utom till den större matbutiken, som ligger i utkanten, knappt två kilometer bort. Inte långt, men jag är lat. Jag orkar inte bära i värmen. Tro't eller ej! I denna lilla by finns även ett "kommunkontor" med borgmästare, post och en turistbyrå. Och, inte att förglömma, det finns ju naturligtvis en gammal kyrka också, mitt i byn som sig bör. Den gör sig påmind varje kvart! Ett slag kvart över, två slag halv, tre slag kvart i och fyra slag vid hel timme. Och då även heltimmans antal. Och så blir det lite extra när det rings in till helg och högmässa och annat. Men man vänjer sig faktiskt.

Det rinner en liten flod precis nedanför där jag bor. Inte stor, men tillräckligt för att barnen ska ha riktigt roligt där på eftermiddagarna. Jisses, vilket tjoande och stimmande. De hoppar i från kanten och med tanke på hur lite vatten det är just nu, så gäller det att de har koll på vad de gör. Längre bort, typ runt hörnet 😁, rinner den här ihop med den större floden Aude. Bägge floderna är "badbara". Men nej, jag har inte badat. Är ju ingen älskare av sötvatten.
Sedan jag kom hit har det ju varit semestertid, så det ska bli intressant att se om och hur livet ändrar sig i byn, nu när arbete och skola startar nästa vecka. På andra sidan floden ligger även två skolor. Den ena gissar jag är en låg- och mellanstadieskola medan den andra troligtvis är motsvarande högstadie/gymnasie. De har lite annat skolsystem här jämfört med i Sverige, så det får jag reda ut närmare längre fram.

Samtidigt som det är väldigt lugnt och tyst här, så låter det väldigt mycket från trafiken. Vägen jag bor vid är genomfartsled, vilket innebär att alla som ska genom Couiza måste ta den här vägen. Och med både brandstation och polis (glömde skriva att vi har även det här i lilla Couiza, runt hörnet naturligtvis!) så blir det en del tutande. Väldigt mycket faktiskt. Har inte kläm på vad det är som händer, men kanske är det så att de täcker ett större område.
Tidigare idag kom jag på att man faktiskt aldrig hör någon flygtrafik här. Stor skillnad mot att bo i Täby. Fast, det franska flygvapnet skrämmer nästan ihjäl en emellanåt. För någon vecka smällde det bara till och idag igen tog de denna vägen igen - typ. De flög lågt, väldigt lågt och jag antar att kanske även bergen runtom gör sitt till och låter mer än vanligt. Tur man inte har svagt hjärta.

Snart kommer hyresvärden och en tekniker från bredbandsleverantören, så kanske, kanske ska jag snart ha ett fungerande bredband här. Det har tagit mycket av min surfpott det här, men som sagt, hyran är fortfarande inte betald. Har förhandlingsläge känns det som - hur jag nu ska lösa det på franska 😞😱😆