Blir ni ofta stannade av folk som frågar efter vägen? Kan inte säga att detta har hänt mig så ofta tidigare i mitt liv. Men, någonting har hänt. Sedan jag kom tillbaka hit, så har jag blivit stannad säkert runt tio gånger, både här i Gruissan och i Narbonne, av folk som velat veta vägen till något. Och i veckan, när jag stod och väntade på att biltvätten skulle bli klar, så frågade tjejen som stod efter i kön, om man måste ta bort antennen på bilen innan. Har aldrig någonsin hänt att någon frågat något liknande. Fast i Sverige kan vi ju sitta kvar i bilen under tiden, och då är det ju inte så lätt att fråga. Det kan man inte här, i alla fall inte i den som finns här i Gruissan.
Häromdagen hade "Bavaria-klubben lagt till i marinan. En hel drös av dem....
Poolen har blivit rengjord! Tänk så mycket enklare det hade varit för dem om de hade täckt den i höstas. Nu höll de på säkert i en vecka, men resultatet blev bra. Jämför själva före och efter.....Skönt att jag inte ska vara här under högsäsong, för den är ju precis utanför min terrass och badande barn låter ju en del som väl de flesta vet.
Lägenhetsjakten går vidare. Har kollat in ett antal lägenheter, av varierande kvalitet. En av de möblerade lägenheterna var så att man nästan ville vända i dörren. Så stökigt, rörigt och överfullt med grejer. Både Jane och jag fick samma känsla: kommer hon verkligen plocka bort allt, eller tar hon bara det hon vill ha med sig och lämna “skräpet” efter sig? Nu var ju inte lägenheten intressant, så vi kommer aldrig få veta. En sak är klar, man lär sig mycket på vägen, om man säger så. Jag hittade en lägenhet som var såååå fin, fräsch, bra läge, parkering, ja, allt! Jag tingade den och skickade över de dokument som mäklaren bad om. Men, först efter att han tittat på dokumenten, såg han att jag betalade skatt i Sverige och inte i Frankrike. I försäkringen på huset fanns en klausul att man måste vara skattebetalare i Frankrike sedan två år tillbaka. Jaha, så besviken jag blev. Och dessutom, om detta nu är vad som krävs, så hamnar jag ju i ett slags Moment 22. Nåväl, jakten går vidare och jag fortsätter att lära mig om den franska byråkratin. Nu har jag satt en översättare i arbete för att försöka lösa en riktig "dossier"/mapp med det som krävs. Fast det blir bara en svensk skattedeklaration i alla fall, det går ju inte göra något åt.
Igår var jag i Montpellier och hämtade äldste sonen och hans sambo. Nu får jag njuta av deras sällskap till torsdag kväll. Började med att gå ut och äta på en av restaurangerna i marinan igår kväll. Tur att jag hade bokat bord. Det var fullt överallt och köer utanför en del ställen.
Avslutar dagens pass med lite blommor igen....
Sköt om er och Carpe Diem🙏